From 80-tal
Ska vi byte låtlistor? #20
Hej tisdag och hej låtlista! Stay tuned för om en liten stund får ni en intervju med Canan Rosén aka hjärnan + hjärtat bakom Riot Grrrl Sessions!
The Bangles – Eternal Flame
The Go-Go´s – Vacation
The B 52´s – Dance This Mess Around
Tacocat – Horse Grrls
Bleached – Sleepwalking
The Breeders – Bang On
The Runaways – Lovers
PINS – Young Girls
Frankie Cosmos – Young
Leikeli47 – Girl Gang
IKON: Dolly Parton
Illustration och text: Sara May
Dolly Parton förknippas kanske mest med sitt plastiga utseende och superhitar som 9 to 5, Jolene och I will always love you, men hon är väldigt mycket mer än bara det. Dolly föddes 19 januari 1946 i Sevier County, Tennessee och växte upp under fattiga förhållanden i en syskonskara av 12 barn. Hon började sjunga, spela gitarr och skriva låtar väldigt tidigt och efter att hennes farbror fått höra henne fick hon uppträda i hans radioprogram. Som 13-åring spelade hon in sin första singel och uppträdde på det klassiska stället Gran Ole Opry i Nashville. Dagen efter att hon gick ut highshcool flyttade hon till Nashville och efter några år då hon enbart jobbade som låtskrivare fick hon skivkontrakt samt blev sidekick i det hyllade tvprogrammet Porter Wagoner show med miljonpublik.
Sedan dess har hon skrivit över 3000 låtar, gett ut 42 egna studioalbum med pop, country, gospel samt bluegrass (The Grass is Blue, Little Sparrow, Halos & Horns som gavs ut mellan 1999 och 2002 är moderna klassiker). Förutom musiker, sångerska samt låtskrivare kan hon även titulera sig skådespeleska, affärskvinna (hon äger och driver bland annat nöjesparken Dollywood), barnboksförfattare samt filantrop.
Den som vill veta mer om Dolly Parton rekommenderas att kolla in BBC-dokumentären Dolly Parton: Platinum Blonde.
Tre asbra låtar:
Detta inlägg är den sista delen i ett stolt samarbete mellan Grrrlcollection och Sara May. Under några veckor har Sara May illustrerat och skrivit gästinlägg om kvinnliga countryikoner som förtjänar större plats i historieskrivningen.
IKON: Tammy Wynette
Illustration och text: Sara May
Virginia Wynette Pugh föddes den 5:e maj 1942 i Missisippi. Redan som 17-åring gifte hon sig och tre år senare var hon skild med tre barn att försörja. Hon arbetade på en skönhetssalong men för att dryga ut inkomsten deltog hon i talangtävlingar och fyra år senare begav hon sig till Nashville för att spela in sin första skiva, då under artistnamnet Tammy Wynette. Hennes stora genombrott kom några år senare med den hyllade, och kritiserade låten Stand by your man, som blev den första singeln av en kvinnlig countryartist att sälja över en miljon. Trots ett liv fyllt av olika sjukdomar höll hon på med musik ända fram till sin allt för tidiga död vid 55 års ålder.
Två sjukt bra låtar:
Detta inlägg är en del i ett stolt samarbete mellan Grrrlcollection och Sara May. Under några veckor framöver illustrerar och skriver Sara May gästinlägg om kvinnliga countryikoner som förtjänar större plats i historieskrivningen.
IKON: Loretta Lynn
Illustration och text: Sara May
Loretta Lynn, född 14 april 1932, har sedan tidigt 1960-tal varit en av countryns stora stjärnor och tunerar gör hon fortfarande. Hon har släppt 54 studioalbum varav det senaste producerades av Jack White. Hennes självbiografi blev film 1980 med titeln Coal miner’s daughter, och den belönades med en Oscar för bästa huvudroll.
Två skitbra låtar:
Detta inlägg är en del i ett stolt samarbete mellan Grrrlcollection och Sara May. Under några veckor framöver illustrerar och skriver Sara May gästinlägg om kvinnliga countryikoner som förtjänar större plats i historieskrivningen.
IKON: Wanda Jackson
Illustration och text: Sara May
Wanda Jackson är country och rockabillyartisten med attityd och raspig röst som vid 77 års ålder fortfarande turnerar. Hennes far var countrymusiker och lärde henne tidigt att spela gitarr och piano. Vid 15 års ålder vann hon en talangjakt och karriären var ett faktum. Under 1950 talet turnerade hon med de största så som Elvis, Johnny Cash och Jerry Lee Lewis. Då hon 1961 gifte sig var det, till skillnad från andra kvinnliga musiker vid den tiden, hennes man som slutade sitt jobb för att istället bli hennes manager så hon kunde fortsätta göra musik.
Här är två sjukt bra låtar:
Detta inlägg är en del i ett stolt samarbete mellan Grrrlcollection och Sara May. Under några veckor framöver illustrerar och skriver Sara May gästinlägg om kvinnliga countryikoner som förtjänar större plats i historieskrivningen.
Babes in toyland återförenas!
Alltså, jag förstår det här med att vara skeptisk till återföreningar av gamla band och brukar själv vara den som har ett och annat att säga om den saken. MEN, jag har ändå svårt att inte gå i taket lite grann av den här nyheten om att Babes in toyland har gått in i replokalen och ska spela live igen i februari!!
Det är sättningen från bandets storhetstid under 90-talets första hälft, då Maureen Herman fanns med på bas utöver Kat Bjelland (sång/gitarr) och Lori Barbero (trummor), som nu återförenas – 18 år efter att de senast stod på scen tillsammans. Den så vitt jag kunnat hitta enda annonserade spelningen hittills kommer göras på The Roxy i Los Angeles den 12/2, men i intervjuer verkar bandet inställda på att såväl fler spelningar som nyskrivna låtar kan komma att följa på det.
Om jag fick drömma skulle jag såklart helst vilja tidsresa och se Babes in toyland typ 1992, men en geografisk resa till LA 2015 vore helt ok det med. Ingetdera lär ju tyvärr hända dock. Får nöja mig med att kolla några varv till på den här videon…
VECKANS SKIVA: Stevie Nicks – Rock A Little
I helgen tipsade jag om passande Halloween-filmer och idag spinner jag vidare på temat. Jag är extremt nöjd med att få tillfälle att klä ut mig till en barndomsidol: Wednesday Friday Addams. Vore det helt osannolikt att tänka sig att Wednesday lyssnar på Stevie Nicks?
Jag hittade Stevie Nicks Rock A Little för en liten summa pengar när jag besökte Dice Records i Borlänge härom veckan. Vad är väl mer passande till Halloween-temat än en rockstjärna vars rykte säger att hon är en häxa?
Rock A Little släpptes 1985 och är Nicks tredje soloskiva. Den gav två hit-singlar i USA. Talk to Me och I Can’t Wait. I Europa uteblev succén och i ärlighetens namn är detta inte min favoritskiva med Stevie Nicks men jag gillar exempelvis låten If I were you. Jag hoppas på att hitta The Wild Heart (1983) och Bella Donna (1981) när jag besöker en skivaffär i framtiden.
Att Stevie Nicks ”kom ut” som häxa i en av mina favoritserier American Horror Story gör inte saken sämre och visst älskar även jag hennes karisma och klädsel. Långa sjalar, höga hattar, spetsklänningar och mockastövlar i all ära men framför allt är Stevie Nicks en levande rocklegend med en röst och en scennärvaro som inte alla har. Jag har delat följande klipp tidigare och gör det gärna igen eftersom att det visar så mycket av det jag vill beskriva.
LYSSNA på mina favoritlåtar med Stevie Nicks här.
TITTA på häxfilmen Practical magic där Stevie Nicks medverkar på soundtracket.
Läspeppen
Det här med läsande går väldigt mycket i perioder för mig. Plöjer hur mycket som helst i några månader, följt av några månaders totalt stiltje. Nu var det extremt länge sen jag var inne i ett bra läsflow, och eftersom jag ofta tänker på att jag saknar det tror jag att det är dags att kicka igång mig själv igen.
Denna bok ligger högst i högen: Clothes, clothes, clothes. Music, music, music. Boys, boys, boys. – före detta The Slits-gitarristen Viv Albertines memoarer, som släpptes tidigare i år. Efter att ha lyssnat på Stil i P1:s program om The Slits för några veckor sedan (ni har väl inte missat?! – lyssna här isåfall!) gjorde jag slag i saken och beställde hem denna obligatoriska bok, men sedan dess ligger den uppgivet väntande här på skrivbordet. Dags för mig att sluta vänta på ledig tid och se till att fixa ledig tid, tror jag. Är väldigt peppad åtminstone, plus att det regnar ofta nuförtiden, och det är ju i alla fall en bra början.