Tagged Riot grrrl sweden
INTERVJU: Canan Rosén Riot Grrrl Sessions
Canan Rosén
Vi har tidigare berättat om Canan Roséns (Twin Pigs, Attention Span. Tidigare: Tiger Bell, Fare You Well och Satirnine) Indiegogo-kampanj: Riot Grrrl Sessions.
Riot Grrrl Sessions kommer att resultera i en skiva producerad av några av Sveriges riot grrrls, komponerad och inspelad under hösten. Vem vill inte höra det?! Det är viktigt att alla som är peppade gör vad en kan för att backa projektet.
Det kan du göra genom att DELA det, köpa merch och peppa alla inblandade. Vänta inte för länge, kampanjen slutar den 13 maj kl 23.59. Vi bad Canan svara på några frågor om Riot Grrrl Sessions och hennes relation till Riot Grrrl.
KUL MED SKIVSLÄPP, HUR KOM DU PÅ DEN HÄR FENOMENALA IDÉN?
TACK! Ja, nu är det ju ett tag kvar till skivsläpp om en säger så, men idésläpp kan vi ju lugnt kalla det för! 🙂
Jag har spelat i en del band och har de senaste åren verkligen längtat efter att ha ett mer ”renodlat” riot grrrl band. De flesta musiker som jag skulle kunna tänka mig att starta det med är redan så busy med sina respektive band så jag började fundera på om det gick att få ordning på de här drömmarna på annat sätt. Det var någon gång i vintras jag kläckte idén. Jävla bra ös i skallen när den här idén började snurra.
BERÄTTA OM DIN RELATION TILL RIOT GRRRL?
Jag har nog haft en lite av och på relation till Riot Grrrl hela mitt liv. Men jag har nog alltid varit en riot grrrl även om jag i perioder inte har velat identifiera mig som en. All musik, alla band, alla handlingar jag har gjort genom åren är väldigt synonymt med vad jag anser att riot grrrl är. Just nu är min relation till riot grrrl bättre än någonsin, uppenbarligen!
VILKA ÄR KNUTNA TILL PROJEKTET?
Åh, det är så många bra!
Några ställer upp gratis och några ställer upp halvbetalt och några som vanligt-betalt. Det är också många inblandade eftersom det här är ett sånt här Do it together istället för Do it yourself-projekt. Men t ex musikjuristen Eva Karman som har massa års erfarenhet av branschen är ett grymt bollplank! Malin Ringsby (som ju är halva Grrrr Collection!) har gjort loggorna till projektet och jag är så kär i dem!!! Och nu hjälpte konstnären / proffsscreentryckaren Becko Ellnemar (@bydinosaurs) mig att trycka limiterade tote bags med GULDTRYCK till vår crowdfundingkampanj som vi precis har lanserat! Alla inblandade kommer dyka upp på vår sajt och sociala medier under resans gång! Men det här var några iaf!
BERÄTTA OM ARTISTERNA, VILKA ÄR MED OCH VARFÖR?
De artister som är med är:
Nicki från Crucified Barbara och The Heard
Frida från The Baboon Show – Official
Canan från Twin Pigs & Tiger Bell
Agnes från Call Cat
Kajsa Grytt tidigare Tant Strul
Tess från Memoria och Snake
Manuela från Pascal
Klara från Crucified Barbara och The Heard
Hanna från Satirnine
Madde från Snake
Maja från Heavy Tiger
Katja från Drömfakulteten
Alla som är med har blivit tillfrågade utifrån att de är grymma artister, musiker och låtskrivare. Alla bor i Stockholm och det är en hyfsat jämn fördelning på olika instrument. Kul också med riot grrrls från olika generationer!
Den här line-upen är spikad men alla har sina respektive band och man vet fan aldrig vad som händer. Jag hoppas den kommer se likadan ut när det är inspelningsdags. Skulle det ske några ändringar så är det ju tur att det finns så många andra grymma musiker att fråga!
VARFÖR CROWDFUNDING?
Det här är ett projekt som endast blir av om det görs tillsammans. Jag hade bra flyt och kläckte idén men alla inblandade behövs. Vi behöver få in pengar för att bekosta inspelningen i ett första steg. Får vi in mer pengar kommer vi lägga det på att projektet blir väl dokumenterat. Men crowdfunding kändes helt rätt. Då blir vi inte beroende av bolag och liknande utan kan äga hela processen själva! Plus att de som stöttar är de som sedan kommer lyssna på musiken och då är de fan lika viktiga som vi som gör det. Vi delar på bördan och delar på det göttiga som kommer ur det. Även om det handlar om pengar så är det minst lika viktigt att ordet sprids och det är crowdfunding också bra för!
HUR KAN JAG BACKA PROJEKTET?
9 april, som är Riot Grrrl day, släpps crowdfundingkampanjen som pågår till 14 maj. Där kan den som vill och kan skänka pengar. Det går också att ge pengar och få så kallade perks, dvs saker/grejer för det.
BERÄTTA OM ALLA PERKS, VAD ÄR DET, VEM GÖR DEM OSV?
Perksen är lite olika. Vi har alltifrån pins (som jag har gjort själv, stansat och grejat) till handskrivna låttexter (ja, när nu låttexterna väl är skrivna) till limiterade tygväskorna med guldtryck till sociala medier shoutouts och olika nivåer av huvudsponsring. Det lär fyllas på under kampanjens gång också. Har någon några idéer eller vill bidra med något till perksen så hör gärna av er! Du kanske är konstnär eller en jävel på att virka eller vad vet jag och vill göra något för oss som vi kan använda i kampanjen?
NÄR SPELAR NI IN?
Jag har bokat studiotid 1-3 september! SÅ PEPPAD!
NÄR HOPPAS NI PÅ ATT HA EN FÄRDIG SKIVA?
Med all musikbyråkrati och framför allt vinyltryckeriernas tilltagande popularitet så lär den inte se dagens ljus förrän våren 2018! Men den som väntar på något gott…
NÄR SLUTAR KAMPAJEN?
13 maj kl 23.59
DU ANTYDER ATT DETTA BARA ÄR BÖRJAN. FINNS DET PLANER PÅ EN VOL. 2?
Alltså det finns ju alla möjligheter att göra detta till en återkommande grej. Det finns ju otroligt många musiker som inte är med den här gången som jag gärna skulle se i projektet. Kolla bara utanför Stockholm, för att inte tala om utanför Sverige. Pjuh! Det här kommer bli som nya Absolute music, fast bra. Jag är peppad men det beror ju mycket på hur det går. Allas stöd och pepp betyder jättemycket!
Några av de artister som är knutna till projektet.
Kassettbandskärlek
Den här regniga midsommardagen tillbringar jag i en garderob på landet. Jag har grävt fram min gamla kassettbandssamling nämligen, och återförenats med så himla mycket fint!
Gamla demos, fanzineintervjuer och halvfärdiga inspelningar med diverse bandprojekt varvas med inspelade radiodokumentärer och livespelningar – och så klart en drös blandband.
Jag har älskat blandband så länge jag kan minnas, och bytte sådana flitigt när det begav sig. Idag har jag hittat superfina alster av Radical E Elina från Pirata, Sabina Gillsund från falubandet Bråda tider, Stina Berggren som drev (her) riot distro och Lisa Zetterdahl från Heart (attacking) bland annat. Innan Myspace och Spotify kom som en liten revolution var blandband ett fantastiskt sätt att upptäcka ny musik på, jag har mycket jag kan tacka den här plastskatten för!
Ett debattinlägg från Radical E
På bilden: Elina aka Radical E, ca 17 år. Bilden är tagen kring år 2003.
Nyligen skrev jag det här inlägget angående skunkgruppen Riotgrrrlbilder 2.0 och diskussionerna som ägde rum där – till exempel den om huruvida Christina Aguilera kunde tituleras riotgrrrl eller inte. Och som av en händelse hittade jag några dagar senare en text som Elina aka Radical E från Pirata radical cheerleaders skrev om just detta då det begav sig (år 2003 ca). Elina, då 17 år, skickade texten till mig och tanken var att jag skulle publicera den i det andra numret av mitt fanzine Such a killer, som dessvärre aldrig blev klart.
Så nu tio är senare publicerar vi den här istället (med Elinas tillåtelse, givetvis):
SYSTERSKAP GER STYRKA?
En feminist är en feminist är en feminist. Eller? Ju mer insatt jag blir i hela femininströrelsen desto mer rädd blir jag. Och arg. Och frustrerad. Det är fantastiskt hur fördomsfulla en del brudar faktiskt är. Och det är ett sorgligt faktum att det är en hel drös med brudar som har ganska underliga åsikter när det gäller feminism, systerskap och vad som egentligen är riotgrrrl och inte.
Jag har varit insatt i den feministiska rörelsen i ungefär 4-5 år skulle jag tro. Och jag har fått uppleva en hel del fördomar. När jag precis hade upptäckt feminismen gick jag i åttan. Då var det tabu att kalla sig själv för feminist. Sa man att man var feminist kopplades det genast samman med manshatare. Och det ville jag ju absolut inte vara. Så jag sa att jag var feminist, att jag var för jämställdhet och att det var löjligt med tjejer som inte rakade sig under armarna, det var ju mest äckligt och omoget. Ansåg jag.
Sen läste jag på mer och mer om feminism och insåg vikten av separatistiska engagemang och förstod också att det var helt okej att låta bli att raka sig på diverse ställen på kroppen där det inte är meningen att man ska raka sig, att det inte hade särskilt mycket med själva kampen att göra. Kroppshår är ju ändå bara kroppshår. Jag började förstå mer om olika inriktningar inom feminism och en ny värld öppnade sig för mig.
För lite mer än ett halvår sedan gick jag med i den feministiska punkföreningen Pirata (www.piratapunx.tx) här i Stockholm. Vi var ca 30 brudar som samlades på Lava för att diskutera den mansdominerade punkscenen och vad vi skulle kunna göra för att få mer inflytande där. Vi startade en spelningsgrupp som anordnar spelningar med band med endast kvinnliga medlemmar, vi startade en graffgrupp och nyligen startades en radical cheerleading grupp också. Och det kändes skitbra och så jävla kul att göra någonting konkret som dessutom är roligt.
Men nu till anledning med denna text. På communityt skunk finns det en grupp som heter riotgrrrlbilder 2.0 där coola brudar (och några få killar) lägger in schyssta bilder på brudar som gör bra saker. Det finns bilder på musiker, sångerskor, skådespelare, författare, graffittimålare, pinuppor, politiker, arga småbrudar, radikal cheerleaders, andra cheerleaders osv.
När jag först upptäckte riotgrrrlbilder gruppen blev jag helt till mig. En grupp med bilder på snygga riotgrrrls!! Snacka om en finfin inspirationskälla. Men sen kom bakslaget. Den bästa gruppen på skunk blev snart en av de jobbigaste. Petiga, griniga och fördomsfulla tjejer började klaga på bilder som las in. “Inte är den där tjejen riot, hon rakar sig ju”, “va, hon kan inte vara en riotgrrrl! Hon har ju smink och visar brösten!”, “hon är kommersiell, kommersiella brudar kan inte vara riot”. sådant skitsnack började cirkulera i gruppen. Men VAD I HELVETE DÅ TJEJER! Så jävla typiskt att vissa ska anse sig ha rätten att definiera feminism och vilka som får vara riotgrrrl och inte. Vad är det för fel på er?
Det har t.ex. vart diskussioner om huruvida lil’kim och christina aguilera är riot eller inte. Klart som fan att de är riot! Deras nya låt är bäst. De sjunger och rappar om att killarna ska sluta snacka skit om brudar, och att ifall en kille knullar runt så är han “the man” men om en brud gör detsamma blir hon kallad för “hoe”. Dessutom är refrängen hur peppande som helst. Jag menar, vem kan motstå detta:
“This is for my girls all around the world
Who’ve come across a man who don’t respect your worth
Thinkin’ all woman should be seen not heard
So what do we do girls, shout out loud
Lettin’ ’em know we’re gonna stand our ground
So lift your hands high and wave ’em proud
Take a deep breath and say it loud
Never can, never will
CAN’T HOLD US DOWN
Nobody can hold us down
Nobody can hold us down
Nobody can hold us down
Never can, never will”
Inte jag i alla fall!
Jag tror en av de viktigaste aspekter som en del brudar glömmer bort när det handlar om feminism och riotgrrrl är att alla inte har samma förutsättningar. Alla kan inte kämpa på samma sätt, och hela grejen med systerskap skulle ju försvinna om det bara var en viss sorts kvinnor som fick delta. Om bara tjejer med hår under armarna, knälånga dreads och massa patches fick tillåtelse att kalla sig feminister skulle ju hela rörelsen dö ut. Alla behövs. Långa, korta, smala, tjocka, punkare, popare, hip-hopare, gamla, unga, blonda, brudar med dreads, håriga, rakade, svarta, vita, gula, röda, alla alla alla.
Skitsamma att Christina och lil’kim är kommersiella och gör kommersiell musik som spelas på mtv och ztv och vad det nu kan vara. Skitsamma att de klär sig i små kläder och rakar sig under armarna. Men det är ju inte det som är det viktiga. Det viktiga är faktiskt att de sjunger om systerskap! De sjunger om att brudar ska slå tillbaka. Att vi är starka enade. Alla kan inte kämpa på samma plan och inom samma scen. Jag tycker att det är underbart att en låt som “can’t hold us down” spelas på mtv. Det är fantastiskt. Och musikvideon får mig på så bra humör. Dessutom, tror ni inte att det finns skitmånga unga tjejer som inte ens vet vad feminism är blir peppade av att se sina förebilder förklara för dem att de är bra och att de kan kämpa tillbaka mot all skit de utsätts för? Jag tycker i alla fall att det är skitbra. Och jag håller fast vid mitt motto:
EVERY GIRL IS A RIOTGRRRL!
/elina aka radical e
MUSIK: Jenny came back – Banddagbok
Jenny came back 2001. Från vänster: Lisa Hermansson (trummor), Malin Ringsby (sång + gitarr), Disa Kohlström (bas) och Oskar Hermansson (gitarr).
—
28 april 2001
hade vår första spelning och rockade jävlitt fett. spelade stofes expandil för första gången. disa fyllde år. konduktören påväg till västerås va r dum. tåget hem var försenat. disa var hyperaktiv hela dagen. lisa köpte chips hela tiden. afficherade i örebro och västerås och uppsala. det var bajs på gräset i parken. disa och lisa slutade plötsligt spela i andy, men vi klarade ut situationen finfint.
nu är vi kända, bäst och jättebäst! och så har vi fått groupies, yeah.
—
Tack vare upptäckten av den fantastiska sidan http://archive.org har det blivit mycket knatande längs memory lane de senaste dagarna. Igår kollade jag och min gamla bandkollega Sara May Kahl (som dåförtiden hette Sara/Oskar Hermansson) igenom delar av hemsidan för vårt band Jenny came back (som vi har nämnt i tidigare inlägg här, här och här). Bland annat hittade vi den offentliga dagboken där vi dokumenterade diverse mer och mindre intressanta grejer som vi hade för oss. Rapporten här ovanför är från vår allra första spelning, i Västerås, som vi igår insåg hade ägt rum precis på datumet för 12 år sedan.
Här är lite fler utvalda highlights:
12 maj 2001
spelade på club humlan. på en väldigt liten scen. malin och oskar fick lov att stå på ett pingisbord, som efter halva spelningen blev jättevingligt. hade vår största scenshow hittills.
18 maj 2001
spelade på kalas mot EU-as.
utrustningen var inte den bästa så det lät kanske inte så bra. fattades 1 puka & 1 cymbal, virrveln va sönder, oskar fick ström av micken, förstärkarna la av lite när dom ville. lisa hörde ingenting av de andra. and so on….
annars så jick det rätt bra. oskar frös lite. pornodevil tillägnade vi maddefucker and my hallik in tokyo. spelade haha för första gången, gick sådär, tillägnade den valla, eller elias. satan is a women döpte vi om till satan is EU och ändrade texten så den blev mot EU.
5 juni 2001
skulle repa men när vi kom till borlänge fanns det inget i replokalen. så vi fick åka hem igen.
4 augusti 2001
spelade på peace&love. oskar var konstigt nog nervös. logen var rätt genomblöt för det regnade in genom taket. spelningen blev försenad eftersom nåra jävla fotbollshuliganer hade förfest på bolanche och inte ville gå iväg. men tillslut kom vi upp på senen.
oskar, malin, disa var välldigt trötta efter att tillbringat natten i en busskur i lindesberg (rekomenderas faktiskt, kan bli välldigt kul, ett minne för livet, det enda som behövs är en bra festival och inget tält, och varma kläder om man inte vill frysa).
men konstigt nog gick allt välldigt bra.
jenny for president. första låten gick bra.
ha ha ha gick bra. men lisa tappade trummpinnen.
satan is a woman gick bra.
satan is right att vi ihop med satan is a woman och den gick bra den med.
andy som skulle vara vår sista låt gick åxå bra.
vi hade mer tid på oss så vi spelade 2 låtar till.
pornodevil och tillägnade den till alla jävla våldtäktsmän. fuck you!
och who took barbies underwear. som inte gick alltför bra. vi hade inte repat den på jättejättelänge. men vi tog oss iallafall igenom den.
13 oktober 2001
åkte till jönköping med looking for nancy för att spela.
kom dit, åt pizza, kollade på ett bra hipphoppband som va bra och ramlade.
satt upp afficher. lyssnade på mer band. gick på seminarier om stim och ‘historien om pusjkins’. det var kul.
sen jorde vi om barbies underwear och börade göra iordning oss.
blev presenterade som ‘det bästa jävla tjejbandet i hela världen’. allt jick bara så otroligt jävla bra. lisa spelade dock sönder sitt finger och vi fick leta efter ett plåster. det tog massa tid men tillslut fick vi en tejpbit av en snäll kille i publiken så vi kunde rocka vidare.
efter spelningen översköljdes vi av komentarer som: “bikini kill och le tigre kan slänga sig i väggen, ni är så jävla mycket bättre” “du sjunger bättre än Kathleen hana, den kvinnliga motsvarigheten till dennis lyxsen” och vanliga kommentarer som “ni är bäst”. Autografer fick vi skriva och looking for nancy tillägnade oss sin spelning.
helt klart absolut den bästa spelningen vi nånsin hittills har gjort. det var magiskt. publiken röjde och stagedivade tillockmed. fan va det var röjj.
vi slutade spelningen med barbies underwear som vi gjort om till en mer skramlig låt och det hala slutade i en härlig rundgång.
oh man, that was greeeeat!!
26 oktober 2001
repade. gick inte så bra. satt upp afficher och åt avocado, kex och pez.
FANZINE: EFTERLYSNING!
I början av 2000-talet fanns sidan http://www.riotdistro.rocks.it/, en distro där vi kunde hitta fanzines, ny musik, tygmärken och annat fint.
Via http://archive.org/, en sida där du kan söka efter gamla hemsidor, har jag hittat (her) RIOT distro och en hel lista på fanzines som distroägaren och fanzinemakaren Stina Berggren sålde.
Vi kommer att återkomma till (her) RIOT distro och Stina längre fram. Vi har fått tillåtelse att publicera listan och här kommer en efterlysning:
NÅGON DÄR UTE SOM HAR NÅGOT AV FÖLJANDE FANZINES, ELLER ÄNNU BÄTTRE HAR SKAPAT NÅGOT AV FÖLJANDE FANZINES?
MAILA OSS: info@grrrlcollection.com Eller lämna en kommentar nedan.
PORTO TILLKOMMER (förutom till amazon #9) vissa fanzines är tyngre än andra men räkna att det blir 5kr i porto för 1 fanzine, 2 för 2-4, 4 för 4-6..
AMAZON #10 (30 kr inklusive porto!) (svenska)
Feministiskt fanzine. Tema: ett eget rum. Jubileumsnummer. Mycket fint tryck, mer magazine än fanzine! Innehåller hemma hos amazonerna bildserier, kvinnocafé antippa, fascism, she’s got the beat, dokusopor+sex m.m. Alltid lika inspirerande och upplysande!
ILJAS FEMINIST ALMANACKA (50 kr) (REA 40 kr)
4 tjejer har tagit 12 snygga kort och satt ihop dem till en snygg väggalmanacka som du kan köpa för 50 kr. Såhär skriver dom i efterordet: “Inspiration och arbete. Respekt, systerskap och kamp. För lustfyllt skapande på våra egna villkor. För att vi brinner av längtan att berätta om vår verklighet. För bilder från hjärtat, genom själen in i magen. För sena nätter av bildorgier i ödemarken. För att det mesta går att genomföra om en kan och vi vill.”
FIGHT BACK! / SLÅ TILLBAKA! (5 kr) (engelsk och svensk variant)
Mini zine, handbok i feministiskt självförsvar. Att kunna försvara sej själv som tjej är as viktigt! Både för självkänslan och för att det här samhället ska bli mer jämställt. Vägra vara offer!
GIRL CONSPIRACY #1 (10 kr) (engelska)
Riikka och Stinas musik fanzine är äntligen klart! Girl Conspiracy finns för att det skrivs så jäkla lite om sån musik vi gillar och definitivt om tjejer som spelar, därför har vi intervjuat Allison Wolfe från Bratmobile, Bangs, the Butchies ..etc..
G C innehåller även demo recensioner och favorit musik sommaren 2001.
GIRL CONSPIRACY #2 (10 kr) (engleska)
GC #2 är säkert dubbelt så tjockt och dubbelt så bra, men till samma pris! Lycka! Som vanligt har vi intervjuat de artister som vi tycker är asbäst, så som Allison Wolfe, Kat Bjelland, Dressy Bessy, Alien She, Delta Dart, Stereo Starboy, Yo Amoeba, Dyke Hard, Manda från Bis mfl mfl. I det här numret finns det också artiklar från olika scener; Tasha har skrivit om hur det är att vara svart i riot grrrl scenen, Wiktoria om hur det är att vara tjej och inte dösnygg i hardcore scenen och jag har skrivit en liten feministisk hip hop guide.
IT’S YOUR FUCKING BODY #1 (5 kr) (engelska)
Marie skriver om mens och mensskydd i första numret av mini zinet It’s Your Fucking Body. Hon tipsar om massa alternativa mensskydd, eftersom de du hittar i din matvarubutik både är farliga för miljön och din kropp och det är dessutom en ond industri man helst vill undvika.
IT’S YOUR FUCKING BODY #2 RECLAIM YOUR CUNT (5 kr) (engelska)
I andra numret fokuserar Marie sin energi på att lära dej mer om din fitta. Vi pumpas av information/reklam som säger att vi är äckliga mensmonster och det är något vi verkligen bör jobba bort från att våra medvetande. Marie berättar om hur hon har lärt känna sej själv bättre genom att göra egna bindor och prata öppet om menstruation. “stop feeling ashamed, stop feeling guilty. reclaim your fucking cunt” !!!
KILLED BY BEAUTY #3 (20 kr) (svenska)
Fett feministiskt fanzine, denna gång med temat utseende, ideal, makt och media. Krönikor, recensioner, skönhetsmyten, hjältinnor, unfucked pussy, det fallocentriska språket.. allt det och mycket därtill på 63 a4 sidor – yes du hörde rätt – fett!
KISS OF REVOLUTION #1 (15 kr) (svenska)
Kiss of Revolution #1, som är skrivet av Jenny, är ett samhällsdebatterande, poetiskt, musikaliskt, kulturälskande, riot, ilsket, politiskt zine med alternativ skönhet. Innehåller artiklar om att vägra kallas hora, barbie-hat, förebilder, USA- vän eller fiende? Favoritlåtar som får en att börja gråta, böcker som förändrar liv, m.m. (ps. 10 kr av Kiss of Revolution gå alltid till välgörande ändamål, Jenny vill på så sätt göra världen till ett finare ställe att leva på!)
KISS OF REVOLUTION #2 (15 kr) (svenska)
I Jennys andra nummer av Kiss of Revolution får vi läsa om Sylvia Plath, fåniga ideal, förhoppningar om fred p&airng; jorden, vredesutbrott, böcker, WTO och fiender (“du fattar väl att du har fiender?”). Jäkligt bra, rekommenderas varmt!
LILITH #7 (10 kr)(svenska)
Feministiskt fanzine. Tema: queer. Innehåller intervjuer med människorna bakom queerpunk festerna, sylvia.nu, ZON och bandet even. Artiklar om San Fransisco, queer teori m.m även diskussioner och fina citat. Ett grymt fanzine. Ett fint fanzine. Ett jäkligt bra fanzine.
OMSLAG #2 (10 kr) (svenska)
Erika skriver ett personligt och poetiskt pop fanzine. Recensioner, tankar och reflektioner om artister som Alien She, Ed Harcourt, Fint tillsammans, Kathryn Williams, Slagsmålsklubben, Tombola m.fl. Köp den och bli sådär lyckligt förälskad i bra musik!
RADARKA #3/2000 (20 kr) (svenska)
Radikal och anarkafeminitiskt fanzine men ett grymt innehåll bestående av kvinnoidentifiering, Reclaim the city – Stockholm, a natural history of rape, Ani Di franco, bibeln – av män för män, feministisk aktivism del 2 och mycket mycket mer. Alla artiklarna är mycket välskrivna och arga som vill en att göra revolution nu, genast, på en gång damn it!
RADARKA #4/2000 (20 kr) (svenska)
I detta nummer intervjuas svenska bandet Suck My Left One. Artiklar om att duga som man är, hur du gör för att anmäla reklam, om reklambranchens syn på kvinnor, könsstympning, våld mot lesbiska, feministisk aktivism del 3, filmen tillsammans, med mera.
RADARKA #11 (20 kr) (svenska)
I nummer 11 mördar Ruth May sin man, shengen rasism i lyxförpacking, radikalfeminister i Australien, suffragetterna, djurhemmet Olga, kamp mot kvinnohat, queerteori och girl power bland annat.
RADARKA #12 (20 kr) (svenska)
Radikalfeminist vs. staten, brand åtalet, Luleå kommun och anarkism, Young women – get mad!, direktaktion mot kvinnohandel, Attac, prostitution i Sverige, EU-toppmötet i Gbg. m.m.
(R)AGATA #1 (10 kr) (svenska)
(r)Agata är ett nytt feministisk fanzine som anser att det personliga är politiskt och att deras åsikter/erfarenheter/tankar/idéer är viktiga – och det är de!! I det här numret går de på konsert, ger dej onani tips, intervjuar devotchkas och skriver artiklar om bröst, vestibulit, killar+feminism, Dr Dre, om allt du inte visste om dina idoler och om att: Every girl is a riot grrrl.
TIGERSKOTT I BRALLAN #2 (10 kr) (svenska)
jättebra fanzine med artiklar om rakning, skönhet, Ricki Lake och The Simpsons. Intervjuer med The Donnas och Unfucked Pussy. + massa recensioner av böcker, fanzines och demos och roliga bilder och serier.
TIGERSKOTT I BRALLAN #3 (10 kr) (svenska)
Feministiskt fanzine. TIB är tillbaka med dåliga erfarenheter från kvinnojouren i Nyköping, kastrering, grymma serier, intervju med Pulp-malin, Harum Scarum och tjejerna bakom Lira. Recensioner av skivor och fanzines av tjejer. Så bra att man blir både avundsjuk och peppad att göra ett eget zine på en gång. Helt sjukt bra!
XANTIPPA #1 (10 kr) (svenska)
Wictoria är bruden som skev om hardcore scenen i Girl Conspiracy #2, kommer ni ihåg henne? Och du, missade du henne i GC så får du chansen igen för den är även med här. Nu har hon ett helt eget fanzine i alla fall som är döpt efter Sokrates fru som tydligen var en riktigt elak hustru. Fanzinet innehåller intervjuer med band som Last days of april, Seven feet four och Protestera, samt Wiktorias tankar om elitskolor, skönhetsoperationer och Straight Edge.
Riotgrrrlbilder 2.0
Ett av de centrala forumen för den svenska riotgrrrrlvågen vid sent nittiotal/tidigt 2000-tal var nätcommunityt skunk.nu (som nyligen återuppstod efter att ha varit nedlagt i flera år). På skunk kunde en ta kontakt med fanzinemakare och personer i band för att beställa demos och zines, och det var ett bra ställe för den som ville hålla sig uppdaterad om kommande spelningar. Men det var också en plats där mycket av diskussionen kring riotgrrrl – vad det var och vad det kunde vara – ägde rum.
I gruppen Riotgrrrlbilder 2.0 postade folk bilder på peppande tjejer, och vi var nog många som upptäckte nya band, artister och förebilder genom att scrolla igenom sida efter sida med bilder och beskrivningar av fantastiska personer.
Vissa av bilderna var mer kontroversiella än andra, och ibland blev det brinnande debatter kring huruvida någon förtjänades att tituleras riotgrrrl eller inte, om det hon stod för var förenligt med rörelsen. Ett exempel jag minns är när gruppen formligen exploderade av bilder på Christina Aguilera efter att hon släppt låten Can’t hold us down i samarbete med Lil’ Kim. Många blev peppade av det uppenbara systerskapspropagerandet i låten och tyckte att det var fantastiskt att hon förde in ett sådant budskap i ett populärkulturellt sammanhang där systerskapstanken i övrigt var(är) minst sagt frånvarande. Andra tyckte att den här låten inte hade en chans att väga upp de negativa sidorna som en ansåg att Christina Aguilera stod för med sitt artistskap – utseende- och sexighetskrav som satte orimlig press på unga tjejer etc. Jag minns de här som bra diskussioner, som höll scenen i rörelse och utvecklade den.
Minns ni fler av dem? Kommentera!
Apropå Christina Aguilera: 2010 Producerade Le Tigre låten “My Girls” tillsammans med Christina Aguilera och Peaches. Låten hittar ni på Aguileras album Bionic (2010)
MUSIK: Sindy Kills Me
Dagens mest otippade händelse var att träffa Mari Kerola, som var basist i 90-talsbandet Sindy Kills Me, i lunchrummet. Hon är vän till min kollega Christoffer och vi tog en kaffe i solen.
Sindy Kills Me var ett populärt rockband under 90-talets andra hälft och bestod igenom åren av följande medlemmar:
Pija Niemi – Sång
Karla-Therese Kjellvander – Gitarr
Martina Ledin – Gitarr
Mari Kerola – Bas
Hobbe Andersson – Trummor
Henrik Lokind – Gitarr
Simon Sorgenfrei – Gitarr
De har släppt EP:n Clearblue (’95), två singlar, ”Honey’s got fish odeur syndrome” (’95) och ”Silver Shadow” (’95) samt albumet Sindy Kills me (’96) Ni kan lyssna på några låtar här.
Sindy Kills Me ska ha varit ett grymt liveband. Tyvärr fick jag aldrig möjligheten att se och höra dem spela live.
Jag berättade om Grrrlcollection för Mari som numera bor i Portland, USA. Hon är här och hälsar på vänner och under kvällen skickade hon över de här bilderna på tidningsurklipp, flyers och affischer som hon hittat hemma hos Pija Niemi.
Jag anser att band som Sindy Kills Me och Candysuck var föregångare till den svenska Riot grrrl-scenen. Att Mari och Pija ville dela med sig av de här bilderna är verkligen superfint!
FANZINE: My-riot.cjb.net
Tack vare min pappa så har jag fått några gamla mappar skickade till mig. I dem hittade jag bland annat den här skärmdumpen. Det är en version av fanzinet My Riot. Ibland är minnet bättre än verkligheten, men det är kul att det fanns kvar. Räkneverket – en tidsmarkör.
En gästbok som debattforum.
Jag hittade även affischen till arrangemanget samt bilder från dagen. (Borde jag kommentera att jag helt oblygt använt mig själv att pryda affischen?! Nä jag skiter i det.)
Soundcheck. Längst bort sitter Linda och Malin från Gävle som hade fanzinet My Art is better than yr art, följt av medlemmarna i Exit Iris (Gbg) och Dyke Hard (Sthlm). Närmast sitter Malin och jag.
Pappa lagade veg-mat som vi åt hemma hos oss. Banden bodde på “Gamla fängelset” som blivit vandrarhem och låg bredvid Valla.
Längst till höger ser ni Siri och Josefin (Riot Grrrl Falun)
Exit Iris soundcheckar. (Filmat med en usel digitalkamera. Det gick förmodligen inte att filma längre klipp)
grrrlcollection.com 