STARTA BAND: Damn Right
Bilder från Cornelia Röstlunds fotoalbum.
Vi är glada över att kunna presentera ännu en “starta band”- historia! Cornelia Röstlund sjöng i början av 00-talet i hardcorebandet Damn Right. Här berättar hon om hur de startade samt bjuder på en låt och fina bilder från sitt fotoalbum. Tack och bock säger vi!
“Jag kan spela gitarr!” “ehh jag growlar” “BAS” “jag vill också sjunga” “vafaaaan nu finns det bara trummor kvar ju”
Så startade vårt band Damn Right i början av 2000-talet i Umeå efter att ha blivit inspirerade av en spelning på Haga-kollektivet. Jag hade nyligen flyttat dit för att plugga, träffat en kille och hängde en hel del med hans gäng. Det pratades obskyra 7″ och hur det gick med deras band dag ut och dag in. Varje helg var det spelningar, och även om jag gått på punkspelningar sen jag var 14 år så kände jag mer än någonsin att JAG fan också ville spela i band. Men Ellen, Maria, Fia och Ingrid blev det möjligt.
Vi hittade replokal i Umeås gamla psykanstalt och började köra. Ellen kunde spela gitarr, möjligtvis att Ingrid hade lite baskunskaper men i övrigt var det bara att börja på noll. Fy fan så roligt det var. Att stå i svinkyla och vänta på den där bussen som skulle ta en till repan där man fick skrika halsen ur sig tillsammans med sina kompisar, det var veckans höjdpunkt.
Vår första spelning var på en ungdomsgård. Vi var så fruktansvärt nervösa. Det fanns ingen scen så man stod på golvet precis framför publiken. Jag tror jag nervösbajsade 30 gånger innan vi gick på. Vet inte hur det gick, fick black-out? Jag minns bara att vi var så jävla stolta och skakiga efteråt.
Vi fixade några spelningar så vi kunde bege oss på miniturné i studiefrämjandets gamla buss. Sandviken, Stockholm, Göteborg. Minns särskilt recensionen efter Sandviken “hon låter som en chinchilla när hon skriker”. Mamma och pappa försökte trösta men jag sa argt “DET SKA LÅTA SÅ!”
Vi släppte två demos som vår kompis Klas Botander spelade in i vår replokal. Omslag skrevs ut, klistrades och veks hemma. Släpptes även på kassett (viktigt!). DIY or die. Ingrid flyttade och därmed blev Chrystal basgeni på demo två.
Ett år efter vår start flyttade även jag, destination Stockholm och startade där bandet Hetsapan.
Damn Right spelade vidare till 2005 och blev så småningom The Bombettes (läs inlägg om Bombettes samt få musiktips från bandet här)