VECKANS SKIVA: Kate Bush – Hounds of love

Ett av mina tidigaste musikminnen är ett kassettband som jag brukade dansa till i vårt finrum. Texten ”Blandat -84” stod skriven på det i min mammas handstil, och en salig blandning, högt och lågt av dåtida radiohits, var det onekligen. Men där fanns två låtar som jag var extremt betagen av – The Bangles Eternal flame och Kate Bushs Wuthering heights. Jag brukade spola fram och tillbaka mellan de där två låtarna och improvisera yviga och överdramatiska moves över golvet. Lite som Kate Bush i videon faktiskt, fast den hade jag inte sett då. Men de ligger väl i låtens natur.

När jag en sådär 20 år senare återvände till Kate Bush var det däremot främst den här skivan – Hounds of love, från 1985 – som jag fastnade vid. Fantastiska poplåtar fast med samma dramatiska ton i botten.

Förutom att vara något av ett musikaliskt geni med 10 fullängdsalbum i bagaget så har Kate Bush gjort sig känd som en grym förebild när det kommer till integritet och att gå sin egen väg. Hon var bland annat tidig med att starta sitt eget produktionsbolag såväl som managementbolag, för att bibehålla kontrollen över sin arbetsprocess.